Det ska inte göra ont i bröstet och det ska vara enkelt att andas. Gråten ska inte stå en i halsen och på morgonen ska det vara roligt att ta sig till jobbet. Att gråta sig själv till sömns är inte det bästa och det blir inte lättare för att ens respektive dagligen märker hur dåligt en mår. Att på jobbet känna sig konstant otillräckligt, tagen för given och någon som folk konstant kräks på är inte kul. Det som är roligt på jobbet är mina underbara kollegor och när jag märker att mitt arbete hjälper studenter.
Jag fick ett besök av två underbara individer idag som lyfte en av alla de stenar som tynger mig för tillfället. Men i det långa loppet så hjälper inte det. Ibland undrar jag ifall jag behöver denna organisation lika mycket som den behöver mig.
